Min lilla mamma!
God Middag alla Vänner och Ovänner!
Har just avslutat ett långt samtal med anhörigcentrum i kommunen där lilla mamma bor......
Vi måste få hjälp, vad ska vi göra?
Min svägerska har de sista 2 veckorna (till min lättnad) "fixat" en del med mammas bestyr!!!
(lite svårt då jag själv ej är fullt kapabel till detta)
Plånboken försvunnen!
Tvättar sig ej!
Orena kläder!
Tvättkorgar likt ett fotbollslag...
Ingen mat!
ID-handlingarna borta.........
Listan kan göras lång.
Problemet är ju att vi får inte hjälpa henne hur gärna vi än vill.......hon blir störtförbannad då vi ens nämner ska vi inte gå till "frissan"? Lilla mamma som en gång varit den "snyggaste" i gänget, välklädd, ren och snygg i håret.
Pedant av den värsta sorten( till allas förtret) är bortstädad!!!!
Bytt bytt kommer aldrig mer igen.....(gör egentligen inget)
Vi har bestämt att jag ska besöka en "avlastnings villa" nästa vecka, kanske jag efter detta kan lura dit mamma på ett besök, har lärt mig att jag ska säga Pensionat då jag presenterar det för henne.
Möjligheten finns att man kan få komma dit 1-12 nätter, gästerna betalar endast för maten.
Det verkar så bra......hoppet är ju det sista som försvinner så hoppas det gör jag att detta ska få en acceptans....
Kram lilla Mamma, Vänner och Ovänner!
-Din stund på jorden är här och nu.
Du vilket jobb du gör. Men man är bara så att man vill de sina så väl. Jobbigt när de blir arga på en för att man vill hjälpa men de menar ju inte illa.
Hoppas det kommer bli en lösning med korttids villan.
Sköt om dig.
Jag hade förmånen att min mamma slapp ifrån detta. Hon gick bort i levercancer nog så plågsamt.Men hon sa flera gånger att hon tog det hellre än att bli dement. Min f.d svärmor fick det däremot, så jag förstår vad du och de dina går igenom.
Vi får tro på en bra och snar lösning.
Kram
Ja, det är inte lätt när ens nära & kära blir sjuka..
Har själv jobbat inom åldringsvården i många, många år och sett o upplevt så mycket.
Det är så jobbigt när man får det på nära håll.
Hoppas verkligen du och kära mor får den hjälp ni behöver/har rätt till.
Kram & Sköt om dig!
Ja Gud, kanske ska vara tacksam att mamma inte har alzheimers, du har alltså både svärmor och mamma att oroa dig för...vännen! Kram och god natt!
Styrkekram! Till både dig och mamma...!
Så jobbigt ni måste ha. Så svårt att se någon förändras och nästan bli en annan människa. Vet det sedan min mamma tvinade bort i cancer men det är nog mycket värre när nån man älskar förändras mentalt. Känner med mig och hoppas att ni får henne under omvårdnad så ni slipper oroa er. Kram
Så jobbigt!
Tänker på er
Kram
Så jobbigt för dig/er..skönt för henne ändå att hon har Er som finns där för henne..
Håller tummarna på att det blir bra med avlastningsvillan.
Sköt om dig!!
Många kramar
Vilket viktigt arbete ni gör för mamma, tänk att våra föräldrar som en gång tog hand om oss, blir som barn till oss på äldre dar.
Lilla mamma... känner med er, måste vara svårt ett se någon kär och nära person förändras... Man vill göra g
Min kommentar for bara iväg... så jag fortsätter här... :)
Man vill göra gott men vet inte hur man ska göra... Trots sura miner så är det mycket värt att ni finns där hela tiden, både soliga och regniga dagar...
Kram och trevlig lördag!
Starkt att du orkar! Jag önskar dig all lycka med lilla mor din.
Som undersköterska i hemtjänsten får man se mycket och det du gör är ett enormt arbete. Jag anser att du är väldigt tuff som orkar med allt som detta innebär.
Jag hoppas verkligen att du får hjälp och stöd av nära och kära så du inte blir utbränd.Var rädd om dig och tänk på att du har ett liv du också.Lycka till med "pensionatet"
Å vad jag hoppas att lilla mamma gillar detta! Ta hand om dig själv också, i allt detta! Stora kramar
Usch tänker på dej/er.. Det kan inte vara lätt. Vad stark du är ! Lycka till på pensionatet! Kramar
Det kommer att gå hur bra som helst!
Kram /Alexander
Ja du han får göra som han vill nu...jag är äntligen fri från hatiska ungar och en man som inte var snäll.Lever gör jag tack vare Molle han är min lille gosegris i alla väder.Bara jag kunde känna mig stark igen, men det kommer nog när jag flyttar ut.Tack för din vänskap kramisar bi och molle
